Hej från andra sidan Atlanten!
Jag studerar mitt sista år på masterprogrammet i Ledarskap och ledning och befinner mig nu i Washington, D.C., där jag gör praktik på Sveriges ambassad. Här, i höstsolens värme, möts en rik historia och levande kultur med framtidens snabba teknikutveckling i livliga panelsamtal på tankesmedjorna runtom i Washington. Människor jag möter verkar alla vara på ett eller annat sätt engagerade i politik, oavsett om de arbetar för en senator eller på en advokatbyrå. Som en del av min praktik på ambassadens innovations- och forskningskontor vill jag, i upplysningens anda, dela några insikter om aktuella trender i USA.
I skrivande stund har presidentvalet precis avgjorts. Medan president Biden fortsätter att leda från Vita huset har president-elect Donald Trumps övergångsperiod inletts och hans administration håller på att formas inför tillträdet den 20 januari. Under höstens valrörelse har jag fått följa både Kamala Harris och Donald Trumps kampanjer. Alltifrån kända till mindre kända ansikten har talat vid kandidaternas rallyn och den retorik som präglat valrörelsen är på många sätt så långt ifrån svensk politisk tradition man kan komma.
Utöver valrapporteringen har jag haft möjligheten att fördjupa mig i teknikutvecklingen här i USA, ett område som i hög grad genomsyras av landets geopolitiska rivalitet med Kina. USA:s strävan att behålla sin ledande position inom teknologisk innovation, särskilt på områden som är avgörande för nationell säkerhet, omfattar i stort sett all avancerad teknik kopplad till digitalisering och energiförsörjning. I efterspelen av COVID-19 pandemin och ökade internationella spänningar har kraven skärpts i USA att kontrollera hela sin produktionskedja, vilket återspeglas i President Bidens exekutivorder “Invent it here, make it here” från juli 2023 – ett strategiskt initiativ som syftar till att stärka USA:s ekonomiska och säkerhetspolitiska ställning genom att främja inhemsk innovation och tillverkning, särskilt inom kritiska teknologiska sektorer. Målet är att inte bara att utveckla dessa teknologier på amerikansk mark utan också att säkerställa att produktionen sker inom landet. Genom att producera avancerad teknik inom landets gränser kan USA bättre skydda sin infrastruktur och behålla kontrollen över kritiska teknologier, särskilt när det gäller teknologi som kan användas både civilt och militärt.
Konsekvenserna för Sverige och andra globala aktörer är flerdimensionella. USA:s fokus på inhemsk produktion förändrar handelsdynamiken. Samtidigt som konkurrensen ökar mellan svenska och amerikanska företag inom samma teknologiska sektorer skapar det möjligheter för svenska företag att samarbeta med amerikanska aktörer som söker partners inom lokal tillverkning och teknisk expertis. Här blir det viktigt att framhäva svenska styrkor inom hållbarhet, digitalisering och säkerhet. Nya tullar och restriktioner kan försvåra tillgången till marknader där USA tidigare spelat en viktig roll, vilket ställer nya krav på Sverige att stärka sin innovationskapacitet och se över beroendet av externa leverantörer av kritisk teknik samt verka aktivt inom EU-samarbeten.
Vita husets lista över kritiska och framväxande teknologier inkluderar:
Avancerad teknik och tillverkning: För att stärka USA:s ekonomiska konkurrenskraft och teknologiska ledarskap. Sverige kan bidra med sin expertis inom precisionsmekanik och hållbar tillverkning, särskilt inom materialteknik och robotik.
Artificiell intelligens och autonom teknologi: Tekniker som självkörande fordon och intelligenta system driver innovation och förbättrar säkerhet inom både civila och militära tillämpningar. Sveriges styrkor inom AI, särskilt inom hälsoteknik och autonoma transportsystem, gör landet till en attraktiv partner.
Grön energiutvinning och lagring: Sverige utmärker sig inom förnybar energi och avancerade lösningar som kärnkraft, grön vätgas och högkapacitetsbatterier – kritiska för energiintensiva system som AI-center.
Informations- och cybersäkerhet: Med kvantteknikens utveckling krävs nya kvantkrypteringsmetoder för att motverka dataintrång, vilka är under utveckling både i USA och Sverige.
Halvledare: Historiskt har Asien, särskilt Taiwan, Sydkorea och Kina, dominerat halvledartillverkning, men USA strävar nu efter att ta en mer ledande roll inom sektorn.
Rymdteknik: USA arbetar tillsammans med privata aktörer för att behålla sitt teknologiska övertag i rymdkapplöpningen, med fokus på avancerade tekniker som hypersonik och riktad energi som har betydande säkerhetspolitiska effekter. Sverige, som aktiv medlem i ESA och det amerikanska ”Artemis Accords”, bidrar till det internationella samarbetet med sina uppskjutningskapabiliteter vid Esrange och en geografisk position som stärker landets roll som en framstående rymdaktör.
För den som vill läsa mer om de kritiska och framväxande teknologierna i USA och Sveriges styrkor och satsningar har Sveriges innovationsmyndighet Vinnova publicerat två läsvärda rapporter. Rapporterna ”Globalt perspektiv på kritiska tekniker” och ”Strategiska tekniker för Sverige” återfinns på Vinnovas hemsida. På innovations- och forskningskontoret publicerar vi ett månatligt nyhetsbrev om teknikutvecklingen i USA som går att prenumerera på här: http://eepurl.com/hQ8gC5 eller via länk på kontorets LinkedIn-sida linkedin.com/company/osi-washington/. För fortsatta uppdateringar om relationerna Sverige-USA, följ ambassaden på LinkedIn: linkedin.com/company/swedeninusa/
I Washington formas framtidens teknik och politiska beslut sida vid sida och jag är tacksam för att genom praktiken på FHS ha fått möjligheten att vara här och skapa mig en djupare förståelse för hur strategiska val påverkar både nationell och internationell utveckling. Nu är det knappt två månader kvar av min praktik och jag ser fram emot att utnyttja den sista tiden till fullo. Vill du veta mer om praktiken på ambassaden eller komma i kontakt? Jag svarar gärna på frågor.
Tills vi hörs nästa gång!
Tindra Hedlund
Masterprogrammet i Ledarskap och ledning
tindrahedlunds@gmail.com eller @tindrahedlund på LinkedIn
Comments