Spaning har intervjuat Petra Kjellarsson, som jobbar som pedagogisk konsult på Studie- och språkverkstaden vid Stockholms universitet. Tillsammans med sina fyra kollegor hjälper hon studenterna vid Stockholms universitet och Försvarshögskolan att utveckla sin studieteknik och skrivande. De erbjuder öppna webbinarium och föreläsningar i allt från uppsatsskrivande till generella studiestrategier och att plugga med dyslexi. De föreläser också i enskilda kurser samt har individuell handledning för alla studenter som vill. Alla på Studie- och språkverkstaden har bred kompetens från olika tidigare erfarenheter, där en exempelvis har forskat inom grammatik medan en annan har jobbat som språkkonsult i näringslivet.
Petra är i grunden legitimerad gymnasielärare i svenska och engelska samt SFI-lärare och har dessutom jobbat som presschef på Lärarförbundet, pressekreterare i Regeringskansliet samt som journalist och researcher på SVTs nyhetsredaktioner. Hon är således van vid att både inhämta och producera stora mängder information, ofta under både tidspress och i en situation där mottagaren är okänd.
Jag har under hela mitt yrkesliv tränat mig till att snabbt bryta ner information, ta ut det viktigaste och förmedla det så att mottagaren förstår. Att lära ut det hantverket till studenter tycker jag är en väldigt rolig del av det här jobbet.
En av de vanligaste utmaningarna Petra och hennes kollegor ser när studenter skriver uppsats är att de tappar bort sitt ämne i textframställningen. De fokuserar så mycket på formalia och antal ord att många får svårt att förklara vad texten i grund och botten handlar om.
Du ska kunna förklara grunderna för en allmänbildad 12-åring, det ska inte vara svårare än så. Om du kan hålla ett föredrag för ett barn är du trygg med materialet, och då kan du senare klä det i en tjusigare akademisk språkdräkt och lägga till komplexiteten.
Dessutom tenderar många att glömma att visualisera en mottagare när de skriver sina uppsatser. Läsaren reduceras ner till endast läraren.
Man ska alltid ha en annan läsare än läraren i bakhuvudet när man skriver. Jag brukar alltid tänka på min farmor. Hon var en allmänbildad person men som inte hade läst någon högre utbildning. Även om jag har en tenta försöker jag skriva så att hon hade förstått ämnet, och blivit lite intresserad.
Att ha en karaktär på axeln att förhålla sig till hjälper skribenten att få syn på vilka begrepp som behöver förklaras och hur resonemang bör föras för att det ska bli så tydligt som möjligt för läsaren.
Målet är ju också att någon mer än läraren ska läsa din uppsats i framtiden, kanske genom att den är sökbar i en databas, och den mottagaren kanske inte förstår allt som läraren gör. Har du då haft farmor på axeln är texten redan anpassad för att personen ska förstå.
Förutom textproduktion söker studenter sig till Petra och hennes kollegor för att få hjälp med läsningen. Det vanligaste misstaget studenter gör här är att de läser planlöst, något som kanske fungerade i gymnasiet men som för de flesta är omöjligt på universitet.
Många snöar in på instruktionerna, exempelvis att de ska läsa kapitel 1-7 eftersom läraren sa det. Här måste man backa och tänka: Vad är lärarens intention? Vad ska jag ha det här till, egentligen? Syftet är ju att du ska tillgodogöra dig materialet, inte bara läsa för läsningens eller tentans skull.
När läsningen väl är igång är studenter ofta bra på att ta egna anteckningar och vara aktiva under läsningen. Däremot blir det kämpigare när det är dags att repetera och befästa kunskaperna.
Vi som inte har fotografiskt minne glömmer majoriteten av det vi läst inom en vecka om vi inte repeterar det. Många sitter tyvärr ensamma på sin kammare med tentaångest och försöker trycka in saker i huvudet. Här gäller det istället att hjälpas åt och försöka göra det så roligt som möjligt! Förhör varandra, gör quiz med små priser från kiosken – allt som funkar är bra.
Dessutom är planering en vanlig förekommande fråga hos Studie- och språkverkstaden.
De flesta på FHS har väldigt aktivt sökt en viss utbildning och har en vision om vad man vill ha den till i framtiden. De är därför drivna och disciplinerade i sig själva, men ändå får många svårt med långa tidshorisonter och att planera upp större arbeten.
Ofta hjälper enkla saker såsom att köpa en papperskalender, baklängesplanera och bryta ner uppgiften. Då blir det konkret vad du behöver göra nu och att det inte finns något bra tillfälle som är ”sen”, vilket kan höja den ibland sviktande motivationen.
Choose your hard, det är jobbigt att träna men det är också jobbigt att vara otränad. Det är få som går till gymmet för att bara driva runt och lite planlöst dra i olika maskiner man råkar gå förbi, utan man har en plan. Exakt samma gäller när man pluggar, man behöver en plan att hålla sig till och sedan en klapp på axeln när man är klar med dagens övning.
Ett annat knep för att höja motivationen är att hitta ett sammanhang redan under studietiden där du får omsättning av dina nya kunskaper. Det kan vara alltifrån att träna ett knattefotbollslag och på så sätt öva ledarskap till att vara del av en förening som kan behöva kunskaperna du skaffar dig. Att visualisera sitt framtida yrkesliv är också bra, men kan ibland kännas både abstrakt och långt borta.
Avslutningsvis vill Petra understryka att studieteknik är i mångt och mycket ett hantverk och inget statiskt som man föds till att vara bra eller dålig på.
Många på FHS är redan väldigt duktiga i grunden, men man kan behöva en push ändå. Det verkar finnas en missuppfattning om att vi på Studie-och språkverkstaden främst är en stödfunktion för den som har svårt med studierna. Jag menar att vi snarare är en PT, alltså någon man tar hjälp av när man vill bli riktigt bra. Vi skruvar på detaljer och det behöver alla. Du ska bli kommunikativt bra, för du behöver det i ditt yrkesliv.
Vill du läsa fler av Studie- och språkverkstadens tips, kolla PDF versionen av spaning HÄR!
Comments